Andra gången för manskören

Någonstans i Storbritannien finns en pub med en kör, en manskör. Olika sånger återspeglar männen olika öden och äventyr. Detta är andra gången jag ser musikalen The Choir of Man. Några skådespelare har slutat sedan förra gången. Så det blev spännande att se om det var några märkbara förändringar.

Det handlar om en pub någonstans som har en kör. Men det handlar inte så mycket om själva kören utan om de människor som utgör kören och våra mänskliga behov av att vara tillsammans i ett sammanhang, bland vänner eller sådana som man känner. Pubens betydelse att vara samlingsplatsen.

Som musikal är The Choir of Man annorlunda på olika sätt. Först och främst är det bara en akt, utan paus. Sen är det inte en musikal för publiken utan med den. Skådespelarna går ut bland publiken och tar upp personer på scen som blir statister när sånger sjungs. Plötsligt går de ut med öl till publiken, så då gäller det att vara på hugget.

Det sceniska

Musikalen utspelas på en pub och det är också så det ser ut. Inga egentliga förändringar under showens gång, men olika delar av scenen används. Plus att egentligen hela teatersalongen stundtals blir en del av scenen. Enkelt, snyggt och passande.

Det går att köpa en pollett före föreställningen. Den växlar man till en öl på scen och man kan mingla omkring före föreställningen.

UB UB UB UB UB UB

Framträdande, sång och dans

Det är sju spralliga pojkaktiga män som sjunger, dansar, leker, flörtar och skojar med publiken. De har roller och karaktärer som de spelar men det finns personliga inslag också.

Jag vill tycka att det tillkommit någon sång, men det kan också vara att alla sånger från showen inte finns på CD:n jag har.

Det är inte någon avancerad dans som görs förutom steppandet och det välkoreograferade slutnumret.

UB UB UB UB UB UB

Avslutande omdöme

Det är en medryckande och underhållande musikal. En musikal som handlar om vanliga människor med vanliga bekymmer.

Är andra gången lika bra som första? Ja, det tycker jag. Nya skådespelare har kommit in och gör karaktären lite annorlunda, sjunger på ett annat sätt.

Jag tycker mig märka att det mesta är inövat och registrerat, men det finns ändå utrymme för spontanitet.

The Choir of Man är en bra musikal och om man lyssnar, så finns det budskap i mellansnacket också.

UB UB UB UB UB UB