Podgorica – den lilla huvudstaden

I slutet av juli besökte jag Montenegros huvudstad Podgorica. Montenegro är inte ett befolkningstätt land med sina 625 000 invånare och merparten. 150 000 personer, bor i Podgorica. Känslan sv staden blev att det är en stor stad, en huvudstad med alla sina ”tillbehör”, men inte en storstad. En rätt mysig, grön stad med blandad bebyggelse. En hel del gamla gathus, en del trevåningshus men även rejäla höghuskomplex från gissningsvis 1960-talet och en del nya moderna hus. Pågick lite nyproduktion runt om i stan. Stadens historiska anor kunde ses på sina ställen, i och kring gamla stan.

Det finns inte så många sevärdheter eller besöksanledningar i Podgorica. Inte bara jag tycker detta, utan det var snarare turistbyråns officiella hållning. Sista dagen i stan lyckades jag hitta byrån och gick in och frågade vad jag skulle se. Fick tips om saker och ting som låg utanför staden. Frågade tre, kanske fyra, gånger om material om staden. Böcker, broschyrer eller muntliga tips. Fick en karta likt den jag tog på hotellet när jag kom. På kartan fanns de mest besöksvärda ställena utmärkta. Detta tyckte turistbyrån fick räcka. Jag kan tycka att staden som stad är nog så värd att besöka. Tur att jag gick hit när jag skulle lämna staden och inte för att få inspiration till besök.

Vad finns då att se i Podgorica? Floden Moraca flyter genom staden och ger anledning till ett antal broar. Olika broar med olika stil. Rätt mycket grönska kring broarna också, så det är en trevlig vandring. Den mest spektakulära bron är Millenniebron, som så klart både måste ses och fotograferas.

Den ortodoxa kyrkan, Hram Hristovog Vaskrsenja, är en vacker kyrka att besöka. Lite annorlunda helt vit utsida och inne är den otroligt vackert dekorerad. Väggarna är fyllda av målningar på en guldfärgad bakgrund. En fantastisk takkrona hänger mitt i kyrkan. Verkligen vacker och värd ett besök.

De gamla delarna av Podgrocia var trevliga att vandra omkring i. Låga stenhus på en kanske två våningar präglade denna stadsdel. Gatorna, eller ska de kallas gränder, var smala. Den bredaste gatan som gick genom stadsdelen hade möjlighet för två bilar att mötas, men då kunde inte någon stå på trottoaren, som knappt ens fanns. Tre byggnader stack upp, två moskéer och klocktornet från 1700-talet. Ena moskén var från 1400-talet och det andra från 1700-talet. Ruiner fanns också kvar från Ribnica-fästningen som rekonstruerats i vissa delar. Delar av fästningen är från 1200-talet, så det är verkligen en vandring i stadens historiska hjärta. Fästningen låg där den lilla floden Ribnica möter den betydligt större Moracafloden. Dessutom i ett rejält parkområde, så pass rejält att det var svårt att se fästningen uppifrån. Spännande att ha en så vildvuxen skog mitt inne i staden.

 

Det finns nya spännande byggnader att titta på också. Den nog mest spektakulära är det kombinerade bostads- och köpcentret Atlas Capital Centar. En byggnad byggt i ett trekantigt kvarter med butiker, barer, restauranger, kontor, hotell och bostäder i ett. Olika stilar  på samma hus ger ett väldigt spännande intryck av helheten.

Maten i Podgorica var god. Montenegro är ett land som producerar vin, så självklart tog jag vin till maten. Gott rött vin. Med tanke på dagstemperaturerna så såg jag också till att pausa och fylla på vätskeförråden med några droppar mineralvatten. Gott om ställen att slå sig ner på finns.

 

Podgorica kan knappast hävda sig bland de stora huvudstäderna. Det är en liten trivsam stad. Bra bemötande från alla i serviceyrkena, även om engelskan än inte är på topp. . Trivsam är nog den sammanfattande bedömning jag skulle göra av staden. Men, man behöver nog jobba lite mer på Turistbyrån för att hjälpa oss som besöker staden att hitta pärlorna och information om dem. Jag gissade till mig det mesta och har fått en bra bild av staden. På något sätt ska det blir spännande att följa stadens och landets utveckling framöver. Kul att ha besökt staden. Något man gör på några dagar. Planeras en längre semester i Montenegro så är det nog som Turistbyrån föreslog, att man ska besöka mer än bara Podgorica.