Besök i #Bukarest , Rumäniens huvudstad, av #reseUlf

Besök i Bukarest, Rumäniens huvudstad, av reseUlf

Det är lika bra att erkänna det direkt. Förvisso har jag satt upp som mål att besöka alla Europas huvudstäder, men när möjligheten kom till Bukarest var det inte så att jag jublade. Det mesta som hörs om Rumänien är negativt – fattigdom, kriminalitet, elände, vampyrer och Ceuasescu. Nog ett av de första länder och därmed också min första huvudstad jag åkte till där jag hade en i grunden negativ inställning. Lågt satta förväntningar från början, vilket är ovanligt för mig. Jag brukar inte ha förutfattade meningar, utan låter det vara ett blankt kort redo att fyllas av upplevelser.

Nåväl, Bukarest var den valda staden. Huvudstad nummer 29 i Europa ska besökas. En stad med ungefär 1.9 miljoner invånare i ett land med ungefär 20 miljoner invånare.

Lite stök och strul som det nästan alltid är på utresan. Inget allvarligt, utan vi kom väl iväg ungefär när vi skulle från Malmö Airport och landade nästan när vi skulle, kring midnatt. Sen tog det däremot mer än en timme för bagaget att leta sig fram. Det gjorde att min förbeställda transport gav upp. Jag fick lösa det själv, genom att boka en taxi via en fiffigt automat i ankomsthallen. En maskin där man beställer taxi, en lapp med taxins nummer får man och typ fem minuter senare har man en taxi att ta sig till stan på. Endast ordentliga ackrediterade taxibolag finns med att boka. Tryggt, bra och säker för oss turister. Min taxichaufför kunde ungefär lika många ord engelska som jag kan rumänska – men en kul stund kl 1.30 fick vi. Han var mest förbannad på säkerhetspersonalen på flygplatsen. Jag var mest glad att jag var på väg mot mitt hotell och en väntande säng.

Efter en skön natt så var det dags att utforska staden. Mitt hotell låg relativt centralt. Min vana trogen så har jag inte undersökt vad jag bör besöka när jag väl är i staden. En sak var jag dock säker på, jag skulle besöka världens näststörsta byggnad, Parlamentspalatset.

 

Sevärdheter

Den som åker till Bukarest och inte besöker Parlamentspalatset behöver egentligen inte alls åka dit. På något knepigt sätt hade denna byggnad en nästan ”magisk” dragning. Den ligger på en höjd i centrala Bukarest, svår att missa för någon. Sin storhet gör det svårt att vara oberörd. Det är en koloss. Fullkomligt obegriplig, vilket senare den guidade rundturen skulle bekräfta. Verkade inte som att någon riktigt visste varför Palatset skulle byggas, men byggas skulle det göras.

Vad kan sägas om Parlamentspalatset? Byggnaden i sig är helt otrolig att gå runt, titta på och uppleva. Jag har haft möjligheten att på håll se Pentagon, världens största byggnad, men får nog erkänna att denna byggnad är mer spektakulär. Bara vetskapen om att här finns 1 100 rum och officiellt ett antal våningar samt ett antal inofficiella våningar. Anledningen till varför palatset skulle byggas är ännu oklart och myterna om det är många. År 1983 påbörjades arbetet. En byggnad som är 270 meter lång, 245 meter bred, 86 meter över markytan och 14 meter (officiellt) under markytan. Ja, för det finns ju ryktena som pratar om hemliga vägar, gångar, tunnelbanor och våningsplan.

År 1989, när revolutionen och friheten kom, var byggnaden till ca 80 % färdig. På något sätt tycker jag det var hedrande att man valde att omvalda detta palats som var en diktators dröm till ett hus för de folkvalda. Idag ryms både Senaten och Representanthuset här. Från att ha varit en symbol för en enväldig diktator, är det idag hemvisten för demokratin i Rumänien.

Jag valde att ta den stora turen av Parlamentpalatset. En tur på drygt 2 ½ timme innefattande en tur på taket och nere i en extremt oglamorös källare, i klar kontrast mot kristallkronor, vävda mattor, marmor och all annan glans. Ett litet plus i kanten vill jag dock ge till att man valde inhemska material genomgående till hela detta skrytbygge. Alla materialval var helt och hållet rumänska. Om det sen var rätt använda ungefär fyra miljarder US dollar låter jag var osagt, men i alla fall plus på patriotkontot.

 

Uppleva staden

Jag gillar att vanda runt i de städer jag besöker. Det är ett bra sätt att få en känsla för stadens själ, i alla fall tycker jag det. För mig är det intressant att se hur staden vuxit fram på olika sätt. Det finns alltid olika tider, tankar och epoker som gör sig synliga i stadens arkitektur.

För mig känns det som Bukarest har tre tydliga tider i sin historia. Det finns det tidiga 1900-talet, det finns kommunismens/ Ceuasescus tidevarv och så finns det nutiden. Min mentala bild av Bukarest var, före avresan, en väldigt förfallen stad. Så var inte fallet när väl jag gick runt.

 

Visst, jag besökte inte varje hörn och vrå, men generellt sett så var det en stad som höll relativt hög standard.  På väldigt många ställen så pågick renoveringsarbeten. Primärt renovering av olika typer av minnesmärken, kyrkor och sevärdheter. Kul i och för sig, men trist att mötas av inkapslade hus. Däremot var jag överraskad över de stora parkerna och all grönska som mötte mig. Positiva inslag. Jag gillade att gå omkring i Bukarest. Det är en stad som blandar stilarna på ett, enligt mig, stilfullt sätt. Jag lockas att gå ett kvarter till för att se vad som finns där. Det är en stad som bjuder på upplevelser och jag kände mig trygg där jag vandrade omkring.

Maten

När jag vandrade runt dagtid blev jag nästan lite orolig. Såg faktiskt inte så många uteserveringar eller matställen. Lite ovanlig känsla, för ”normalt sett” är det fler matställen i större städer och kvarterskrogar. Men, så helt plötsligt kommer jag till Gamla stan. Där gick det knappast att gå en meter utan att trilla på ett nytt matställe. Charmigt på sitt sätt. Här kändes Bukarest väldigt svensk. Alla världens matmöjligheter fanns… utom just det inhemska. Jag åker knappast till Rumänien för att äta franskt, tyskt, engelskt, japanskt eller kinesiskt. Jag vill ju uppleva vad Rumänien har att erbjuda.

Nåväl, en transsylvanisk kalkonrätt den ena dagen och Draculas gryta andra dagen får anses vara det närmsta jag kunde komma. Till den transsylvaniska maträtten kunde jag få rumänsk öl, men till Draculas gryta blev det dansk.

 

Gästvänligheten

Ska jag vara riktigt stygg så kan jag säga att jag förstår varför Bukarest kallas Österns Paris. Fast, det hade inte varit rättvist mot Paris. Jag har nämligen bara träffat på trevliga gästvänliga personer i Paris. Däremot känns det som alla de snorkiga har flyttat till Bukarest. Tyvärr kändes det som att jag som gäst på restaurangen mest var till besvär för personalen. Tråkigt nog är regeln att det ska ges 10 % dricks. Inte för att de förtjänat det, utan för att så ska det vara. I de olika souvenirbutikerna jag var inne i, så ägnade sig affärsbiträdena åt att tala i sin mobiltelefon hela tiden. Inte ens för att expediera mig som kund orkade man avbryta sitt ”jätteviktiga” samtal. Funderade på om jag skulle be om ursäkt för att jag hade valt att spendera mina pengar i deras butik.

Två undantag vill jag ändå framhålla.

Personalen i receptionen på hotellet var väldigt trevlig. De gjorde att jag kände mig välkommen som gäst och visade på servicevilja.

Men det som i särklass märkte ut sig, tror aldrig jag upplevt detta tidigare, var från taxibolaget. Här har vi en chef som tar sitt ansvar. Här tänker man på kunderna först och inte på sig själv. Ett imponerande bra agerande. Det blev strul i samband med hämtningen på flygplatsen. Tog ohyggligt lång tid för väskorna att trilla ut. Chauffören som skulle hämta mig, lämnade flygplatsen, jag fick ta en egen taxi. VD:n för Bucharest Airport Transfer hör av sig bara några timmar efter och undrar vad som hänt. Utan att hålla på att tjafsa om vems felet var, inställelsetider, bokningstider, jaddajaddajadda… så erbjuder han mig en gratis hämtning till flygplatsen när jag ska hem. Service i världsklass. Imponerande.

Tro mig. Det var inte den gratis resan som var grejen. Snälla, en taxiresa har jag råd att betala. Det var agerandet. Helt rätt tänkande. Kunden har inte alltid rätt, men sättet att göra det på gör att jag kommer förorda detta företag. Önskar verkligen företaget och dess management lycka till i framtiden.

Avslutande omdömen

Bukarest är en trevlig stad. Jag vill verkligen säga att den är värd ett besök. Tycker nästan att det är en stad som indirekt fått ett ofördelaktigt rykte. Jag tror att på några års sikt så kommer Bukarest vara en naturlig stad att besöka. Ett turistmål som har mycket att erbjuda. Mycket utifrån att det pågår en hel del renoveringsarbeten. Bukarest har framtiden för sig. En stad värd att besöka. En stad med potential, om nu staden själv inser det.

Selfie vid Parlamentpalatset i Bukarest

Selfie vid Parlamentpalatset i Bukarest

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s