På tur runt i Beijing

Under min resa till Beijing tog jag tillfälle att vandra runt en del i staden. Det finns så klart en hel del att se, bara rent allmänt i staden. Se de olika byggnaderna och stilarna. Trafiken och alla människor. Lustigt nog fanns inga, vad jag kunde se, uteserveringar att slå sig ner och njuta av myllret.

Det är spännande att se de nya moderna höga husen stå sida vid sida med låga och kanske mindre moderna hus. Många synintryck och upplevelser blir det på många olika sätt. En något udda upplevelse var att titta på himmeln under dessa dagar. Jag ankom till Beijing på nationaldagen, den 1 oktober. Under tiden jag var där var det helgdagar, vilket påverkade himmeln. De första dagarna, när de flesta inte körde bil var himmeln klarblå. Ju närmre slutet på ledigheten man kom desto gråare blev himmeln. De första dagarna kändes solglasögon nödvändigt. De sista dagarna låg ett grått lock över staden och att ha solglasögon på kändes meningslöst.

Det finns ett par platser värda att besöka i centrala Beijing skulle jag vilja lyfta fram.

Himmelska fridens torg

Kommer man till Beijing måste man besöka Himmelska fridens torg. Platsen i sig är ju smått historisk, men även bara upplevelsen att stå på detta stora torg, världens största torg. Det är så stort att man undrar lite över hur stort kan ett torg vara innan det ska kallas något annat. Många kvadratmeter, närmare bestämt 220 000 kvadratmeter,  finns att vandra på, men ändå var det fullt och trångt på sina ställen.

Ett av ställena som var trångt var vid ena kortsidan, den som är mot portalen med Ordförande Maos porträtt över. Alla vill ju ta en selfie med Mao. Tur att man är lite längre än genomsnittlige besökaren på Himmelska fridens torg och tack vare långa armar kunde få till en bra bild. I denna del av torget finns också en stor flaggstång med tillhörande stor välvaktad flagga.

Jag antar att det var med anledning av nationaldagsfirandet som det var stora blomsterarrangemang på torget. Imponerande vackert.

Ordförande Maos mausoleum var intressant. När det inte var öppet, verkade folk inte bry sig nämnvärt om det. Få personer stannade och tog bilder utanför och det tog ett tag innan jag verkligen förstod att det var just hans mausoleum. Däremot var det ett organiserat kaos på förmiddagarna mellan kl 8-12. Då var det gott om folk i köer. Köade själv i kinesisk stil, det vill säga gå, tränga, springa, gå och stå, men kom inte in för att jag hade min kamera med mig. Kunde låst in den, men det var tight om tid efter som jag skulle resa hem senare samma dag.

Mitt på torget står en stor obelix, monumentet över Folkets hjältar. Stor och ståtlig men bleknar något med sin välbesökte granne, Maos mausoleum, och blomsterprakten.

Två stora byggnader inramar till vissa delar Himmelska fridens torg. I väster finns Folkets stora hall, där folkkongressen sammanträder. På den östra sidan finns Kinas nationalmuseum. Mingporten, men Maos porträtt, ligger i norr och i söder finns Zhengyangmen som tillsammans med Piltornet bildar dubbelporten Qianmen.

 

Beijing Zoo

Det fanns en anledning till att jag begav mig till Beijing Zoo. Jag ville se pandor. Inget ont om alla andra djur. Ni är alla söta och fina och så, men om man är i Kina måste man ju få se livs levande pandor, om än i fångenskap.

Helt självklart var det inte vilken biljettkö man skulle välja. Av någon anledning hade jag valt fel och fick ställa mig i grannkön för att få min biljett för att komma in. Priset för att komma in på Zoot var högre om man ville se pandorna, men det kändes ändå helt OK att det är på det sättet.

Eftersom mitt mål med besöket var att se pandorna, uppskattade jag att de hade pandaområdet rätt så nära entrén. Tack och lov körde de inte ”mjölktaktiken” och hade det alla ville se längst bort från entrén utan nära. Det vill säga tvärt om från att ha mjölken längst in i butiken och inte nära kassorna.

När väl jag var inne i pandaområdet så gick jag snällt den anvisade vägen. Några djur på väg dit, men området var uppbyggt som en bambuskog. När jag väl kom ut ur skogen fick jag se…. en tom uteplats för pandor. Inte ett enda tecken på levande liv. Kände viss besvikelse, men i det angränsande hägnet fanns en trött panda som mest satt och satt. Jaha? Var det detta jag rest över halva jordklotet för att se? Nåja, panda som panda. Jag tittade och fotograferade. Visst var den söt, men lite besviken kände jag mig ändå.

Var på väg att lämna området men kände att jag ändå borde få se pandan en gång till. Tur är jag kände så. För när jag väl gick en andra gång insåg jag att det fanns mer än bara de två hägn jag hade sett första gången. I ett tredje hägn var en rätt pigg panda. Från det kunde man gå till det stora olympiska pandahuset och där fanns en mycket pigg och fotogenisk panda. Jag lullade runt och såg panda på panda. Unga som lite äldre. De åt och de lekte. Vissa var mer sugna på att visa upp sig medan andra verkade blasé eller blyga.

Så från att ha en känsla av besvikelse så övergick det till en nöjdhetskänsla. Jag hade fått se pandor och jag var nöjd. Det blev ett bra besök på Beijing Zoo även om jag ”bara” såg på pandor.

 

Olympiska parken

Beijing stod som värd för olympiska spelen sommaren 2008. Även om jag inte är någon större sportfantast så gillar jag olympiska spelen. Det är något speciellt med OS. Denna eftermiddag blev i sig också speciell, eftersom detta var första dagen för mig när solen inte riktigt bröt igenom smoggen. Det gav hela området en mycket trolsk inramning.

Området där många tävlingar avhölls under OS 2008 finns kvar. Fågelboet som nu är nationalarenan i Kina var en av de ikoniska byggnader som uppfördes till OS. Intressant att få se det i verkligheten. Den tillsammans med de olika inomhusarenorna finns att beskåda när man vandrar kring i Olympiska parken.

Min uppfattning om arkitekturen på området så är den väldigt futuristisk. Den ger inga, för mig, kopplingar till all den historiska arkitektur utan den är modern och framtidsinriktad. Samtidigt är den väldigt genomtänkt. Området kring Fågelboet har till exempel små lampor utformade precis i samma stil som Fågelboet. Kul detalj.

Något som jag tyckte var extra roligt att se var det stora betongmonument som rests över alla som tagit medalj i Olympiska spelen och Paralympiska spelen. Varje olympier i individuella idrotter och varje lag finns med sitt namn på denna vägg. Ett mäktigt monument på vägen till den Olympiska facklan, som även den stod som ett minne av OS i Beijing 2008.

 

Nya moderna hus och områden

Jag fick reda på att innanför ringväg 2 så finns Beijings mer traditionella och historiska bebyggelse. Utanför så tillåter man både högre och modernare byggnader. Mitt hotell låt precis intill ringväg 2, vilket gjorde att jag kunde ta mig turer både innanför och utanför denna gräns. Får väl säga att jag för blotta ögat hade svårt att se att just ovan nämnda princip gällde när jag gick runt i de väldigt centrala delarna av Beijing.

En kväll tog jag mig en tur utanför ringväg 2. Först vandrade jag genom diplomatkvarteren. Kul att se de olika nationernas ambassader som alla var välbevakade. Vissa var så klart mer bevakade än andra. Min första tanke var att det var ambassaderna som skyddades från intrång, men sen insåg jag att de snarare skyddades från kinesiska avhopp.

De olika ambassaderna var i och för sig pampiga byggnader, men de är knappast höga byggnader. Kontrasten blev stor när man i princip bara går över gatan för att helt plötsligt mötas av nya moderna och höga hus.

Kreativiteten från arkitekterna kan man inte gå miste om. Husen sticker ut och sticker upp på många olika sätt. Men det är roligt att gå runt och se de nya husen stå granne med gamla. Kontrasterna är väldigt påtagliga och jag blev så nyfiken på att få reda på hur det såg ut inomhus. Det fanns helt klart en hel del av husen som påminde mig om min resa till Dubai. Så många höga hus. Undrar hur många människor som bor i ett kvarter? Bostäder och kontor blandat.

Mitt i allt, så fanns ett köpcentrum, The Place. Fast inte som ett traditionellt köpcentrum, för några omslutande väggar fanns inte. Mellan två byggnader som tydligt hänger samman finns en stor TV-skärm till tak som gav en känsla av helhet. Torget var ett utrymme som användes av alla. Även om det var på kvällen så lekte barn där och området levde.

Till saken hör att vädret var som en bra sommardag i Sverige, fastän det var i början av oktober jag var där. Bra väder för att vandra omkring och uppleva en stad som verkar växa på alla håll och kanter, även om det finns inslag av det gamla mitt i allt.

 

Förbjudna staden

Jag hade en förhoppning i början av min vistelse i Beijing att jag skulle kunna besöka Förbjudna staden. Fick information om att biljetterna in gick åt väldigt fort. Kassorna öppnade kl 8 och 9.30 var alla slut. Gissade att det inte bara var att gå dit och köpa en biljett, utan en del köande också. Förstod på de som varit där att det var väldigt pressat tempo. Inte direkt möjlighet att stanna upp och beundra saker och ting, utan det gällde att hålla takten. Det gjorde att jag la planerna på besöket åt sidan.

När det gäller Förbjudna staden så låter jag dess mystik vara bevarad och jag nöjde mig med att se den från utsidan.

 

En stor stad som Beijing med månghundraårig kultur har så klart mycket mer att bjuda på. Jag kan bara uppmuntra till att gå ut och titta på staden. Det finns mycket att se.