Man bara måste besöka Kinesiska muren

Man bara måste besöka Kinesiska muren

 

En av de få saker jag hade planerat att göra i samband med min resa till Beijing var att besöka Kinesiska muren. Hade inte bokat något, utan hade förhoppning om att lösa det på plats.

Jag har fått höra två versioner av samma ordspråk. ”Du är ingen riktig kines förrän du besökt Kinesiska muren” och ”Du är ingen riktig man förrän du besökt Kinesiska muren”. Nåja, en viss anpassning är så klart gjord redan i översättningen för kineser pratar inte om Kinesiska muren. Det är snarare Muren eller Den stora muren som omnämns.

På gratiskartan över Beijing fanns en annons där ett företag erbjöd två resealternativ. Ena resan gick till Badaling som ligger sju mil från Beijing och den andra till Mutianyu på nio mils avstånd från staden. Båda resorna innebar tidig start på morgonen med löfte om hämtning på hotellet. De innebar också ett besök i en jadefabrik, den öppnade Minggraven och i en te-handelsplats. Resan till Badaling var så klart tidsmässigt kortare och billigare MEN också populärare som resmål.

Jag valde Mutianyu lite med beräkningen att det skulle vara färre personer som åkte dit, just för att det var längre bort och dyrare. Hade också förstått att just Nationaldagsveckan var det väldigt populär att göra resan till Muren. Bokade genom att skicka ett e-post till företaget på kartan. Trodde nog inte riktigt på det, men blev imponerad över att de svarade snabbt och resan bokades. Kvällen före blev jag uppringd av guiden som bad mig ta mig till ett annat hotell. Detta för att jag var enda personen från mitt hotell och hotell i närheten som skulle åka till Muren den dagen. Jag fick information om hur jag skulle ta mig via tunnelbanan till hotellet och hur dags vi skulle ses. Hon pratade så klart engelska, men med tanke på att det var konversation via mobiltelefoner så var det lite oklart om vi skulle ses kl 6.30 eller kl 6.50 på det andra hotellet. Sen var det lite otydligheter när det gällde bokstaveringen på tunnelbanestationen som jag skulle hoppa av vid. Men, tunnelbanekartan studerades ingående och jag drog slutsats om vad jag tyckte kunde vara rätt station. För säkerhets skull valde jag den tidigare tiden för samling. Det är ju lättare att komma för tidigt till något än för sent.

Så det är ändå med viss oro i magen som jag sätter mig i foajén på avtalat hotell kl 6.25. Tänk om jag ändå avkodat till fel tunnelbanestation? Tänk om jag tagit fel hotell? Hotellen har rätt så snarlika namn. Tänkt om det var kl 6.15 och inte kl 6.50? Dessutom hade jag ingen aning om vem som skulle möta mig och hur många fler som skulle åka från detta hotell. En viss oro kom i kroppen när en bussresa samlade sig och åkte iväg kl 6.45 från hotellet. Var det mitt gäng? Vid 7-slaget skickade jag sms till min kontaktperson och undrade vad som hände. Tio minuter över sju kommer hon inspringande i foajén, småstressad men lyckas få tag i mig och två australiensare som bodde på hotellet. Jag kom med bussen och vi började färden mot Muren, fast först skulle ett par gäng till plockas upp. Vi blev totalt tjugo personer från olika delar av världen. Ett sällskap på tio fransmän, tre från Australien, en från Ryssland, en från Argentina två från USA, två som bodde i Dubai och jag. Nästa utmaning var den Beijingska trafiken. Men, det flöt på förvånansvärt bra. Det hade väl dels att göra med att det fortfarande var mitt uppe i ledigheterna, dels att vi åkte iväg relativt tidigt.

 

Jadefabriken

Jade är en oftast grön mineral som används till olika smycken och utsmyckningar. Jade kan också finnas i brunt, svart och en vit nyans. Jade står för långt liv och renhet och sägs skydda bäraren mot sjukdomar. Den fabrik, givetvis statsägd, som vi kom till hade varit utvald att göra jadeinfattningar till medaljerna som delades ut vid OS i Beijing 2008.

Mästaren slipar jade

Mästaren slipar jade

Intressant att se hur jade slipades. Ett genuint hantverk i Kina. Så klart togs vi vidare från fabriken in i den stora hallen med jadeprodukter i alla dess slag. Ringar, halsband, armband, vaser och ätpinnar. Ja, i princip allt verkar man kunna göra i jade och det fanns att köpa. Jag köpte med mig ett par ätpinnar och en gåva till mina föräldrar. Ändå inte varje dag man är i en jadefabrik med garantier om att det är äkta vara.

 

Minggravarna

Nästa stopp på vår resa var Minggravarna. Minggravarna ligger 45 kilometer norr om Beijing. Det är ett gravfält bestående av tretton kejsares gravar. En av gravarna är öppen för besökare, kejsare Wanlis grav. Efter att ha sett hur vackra tempel som funnits och många andra vackra byggnader från historiska Kina kändes det spännande att få besöka en grav. Jag såg framför mig stora rikedomar och vackert smyckade gravkamrar.

Själva gravkammaren ligger under jorden, så det var bara att bege sig ner. Imponerande var det så klart att komma fram till de stor rummen, men de var ju helt tomma på utsmyckning. Inne i själva gravkammaren kunde vi bara se stora röda lådor som fick symbolisera kejsarens och hans två kejsarinnors gravar. Min förväntning på storslagen prakt fick ersättas av viss besvikelse. Eftersom det var många turister här så var det också att hålla högt tempo och jämna steg med vår guide. Hennes berättelse var nog mer målande än vad enbart man kunde föreställa sin av det som fanns kvar.

 

Vi stannade inte så länge här, eftersom vårt huvudsakliga mål var Muren och det gällde att komma dit i rätt tid. Det vill säga så att vi fick tid nog att vandra omkring där utan att för många andra turister var där.

 

Kinesiska muren

Vädret var vackert och landskapet varierande. Kul att få se landsbygden och bebyggelse annorlunda än den inne i Beijing. Vi kom fram vid lunchtid och det var gott att få lite mat i magen. Den tidiga morgonen gjorde ju att frukosten fick hoppas över. Olika rätter dukades upp framför oss och vi lät oss väl smaka.

Var och en av oss fick valet att antingen ta linbanan upp eller gå. Alla valde linbanan. Lite mer än två timmar fick vi på oss för upptäcktsresan. Första halvtimmen gick åt att köa för att åka linbanan upp. Väl uppe vandrade vi alla fritt omkring. Vilket helt otrolig upplevelse.

Kinesiska muren är ett byggnadsverk som byggt under olika kejsardynastier, från och till i 2 000 år. Den del jag besökte byggdes under Mingdynastin som regerade under år 1368-1644. Åtta meter hög och sju meter bred sträcker den sig kilometer för kilometer genom landskapet på bergstopparna.  Säkerhet på byggarbetsplatsen var knappast något prioriterat, för det sägs att tre man dog per meter byggd mur. Den exakta siffran för hur lång muren är finns inte, men som mest pratar man om 10 000 kilometer.

Går det egentligen att beskriva upplevelsen av att stå uppe på Kinesiska muren? Jag tror inte det. Det är en upplevelse som fyller en med många känslor och funderingar. Det är fullkomligt imponerande. Naturen i sig var också väldigt vacker att skåda. Jag är glad över att ha valt att åka till denna del av Muren, för jag fick sedan se bilder från Badaling. Där var fullkomligt packat. Undrar om folk överhuvudtaget gick på Muren eller om de bara rörde sig framåt i en stor massa. Jag fick möjligheten att vandra runt, stanna upp, titta och njuta av hela härligheten.

Hem skulle vi också. Jag trodde jag tog i väl tidsmässigt när jag gick till linbanan en kvart före utsatt återsamlingstid. Men kön ringlade lång, mycket lång. Tursamt var att på väg till platsen sist i kön passade jag några i vårt gäng och bad dem hålla bussen. Fast, jag var inte sist i gänget. Kön fylldes på hela tiden och nästan hela vårt bussgäng hade varit tidsoptimister. Men, långt om länge kom vi ner och bussen hade så klart väntat på oss. Nu kunde färden hem till Beijing påbörjas.

 

Te-fabriken

Vi har alla olika saker vi gillar. Te tillhör knappast de som finns på min lista över favoritdrycker. Givetvis var det kul att besöka ett riktigt te-ställe, där vi fick lära oss lite om fem olika te-sorter. Det bjöds på små smakprov och tips om hur man ska göra för att få sitt te så gott som möjligt. Givetvis fanns också möjlighet att köpa med sig olika te-sorter och te-tillbehör.

Jag valde att inte falla för frestelsen, vilket nog inte var så svårt egentligen. Med mig hem från denna dagstur tog jag alla upplevelser från Muren och mina jadefigurer.

 

Den storslagna Kinesiska muren

Den storslagna Kinesiska muren

En reaktion på ”Man bara måste besöka Kinesiska muren

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s