Andorra la Vella – en stor stad i ett litet land


Ännu en av Europas huvudstäder kan jag nu lägga till listan av besökta städer. Med sina drygt 23 000 invånare är staden bland de minsta huvudstäder jag besökt. Furstendömet Andorras totala befolkning ligger på 86 000 invånare så Andorra la Vella är landets stora stad. Staden ligger 1 013 meter över havet och är därmed Europas högst belägna huvudstad. 

När jag besökte Barcelona passade jag på att boka en tur. Finns bussar som går dagligen från stationen Barcelona Santa direkt till Andorra la Vella. Tre timmar tar resan och bussarna är bekväma. Det utlovade wi-fi var inte lika driftsäkert som chauffören. Tur att han skötte sig utan problem när han körde oss upp i Pyrenéerna. Ett spännande och annorlunda landskap att färdas i.  Skog och berg tillhör inte vardagen för mig. 

Mitt första intryck av Andorra la Vella var förvåning. Jag kan inte riktigt säga vad jag förväntat mig, men det var inte vad jag möttes av. Tror nog att jag hade en förväntan av en gammal bergsby med gamla lägre hus. Det jag möts av är en modern stad med högre hus. Jag kom fram strax efter kl 11 och skulle åter kl 18. 

Ett antal timmar att utforska denna huvudstad. Det var bara att börja gå. I ärlighetens namn hade jag ingen aning om vad som finns eller bör ses. Fick tag i en karta över staden och gissade mig till vad som måste besökas. Det märktes tydligt att de lever av turism. Många hotell och bra skyltar till olika sevärdheter. Var inne en sväng i deras turistbyrå, men där fanns mer att önska. 

Genom Andorra la Vella rinner en flod, Valiera. Gissar att det är de senaste dagarnas regn som gjort att den nu forsade fram. Det var mäktigt att se. Till följd av floden går genom staden så finns det många broar. Riktigt snygga broar dessutom. Sen fanns så klart helt vanliga övergångar också, men de flesta hade stil och varierad stil dessutom. 

En sak som måste ses och som dessutom är svår att missa är Salvador Dalis staty. Tavlan med klockan som rinner nerför en trädstam står som staty. Tavlan är läcker och denna staty är det också. 

Staden var inte så ”puttinuttig” som jag först tänkt. Det var många moderna och höga hus, alltså fem-sex våningar. Det förvånade mig. Det fanns också en brokighet i stadens arkitektur som inte gjorde mig något. Kul att se olika stilar blandas på detta sätt. Något som bidrog ytterligare till charmen var gatustrukturen. Inga raka gator utan de liksom fick slingra sig fram. Antar att det underliggande materialet, berget, bidragit till detta. En rak gata fanns dock det var gågatan. Kan mycket väl tänka mig att när det är mer högsäsong är det gott om folk som befolkar gatorna och besöker alla butiker. Det stora utbud av butiker förvånade också. Rätt övertygad om att målgruppen inte är den inhemska befolkningen. Landet lever på turism och här i stan finns ett bra utbud av handel, matställen och restauranger. 

Ett modernt rådhus låg i utkanten av de gamla delarna av stan. Granne med det en gammal kyrka, som gick att titta in i. Smala gator och framförallt smala trottoarer kännetecknade denna del av staden. En av stadens besöksmål var Casa de Vall. Detta hus är den gamla parlamentsbyggnaden i Andorra med rötter från 1580. På 1700-talet köptes huset in och blev till parlamentet hemvist. Intill Casa de la Vall ligger dagen parlamentsbyggnad. 

Innan det var dags att åka tillbaka till Barcelona bestämde jag mig för att äta en bit mat. En hamburgare av kött från Andorra och bacon från Iberiska halvön. Så vidare traditonell var inte maträtten. Köttet var nog snarare en hel köttbit än gjord på färs. Potatisen skivad och salladen hade en söt dressing över sig. Jag skulle inte bli förvånad om det var hallon i den. Något hamburgarbröd var det inte tal om utan det var smördeg. Men, det var väldigt gott.

Mot slutet av dagen började det regna så smått. Rätt glad att jag skulle hem för sju timmar mer eller mindre känns i kroppen. 

Är Andorra la Vella värt ett besök? Ja, givetvis. Men ska man vara där längre tror jag att man ska vara sugen på att  gå i affärer. Stan i övrigt klarar man på en dag.