Nästa nivå för MusikalUlf

Under många år har jag utvecklat ett intresse för musikaler. Det började i unga år när jag spelade klarinett och el-orgel. Jag tror det var för att jag ville ha lite roliga men ändå mer klassiska musikstycken att spela. Ungefär samtidigt pågick diskussionen om ”The Phantom of the Opera” skulle spelas i Malmö eller Stockholm. Musiken spelade rätt ofta på radio. Jag gick iväg och köpte vinylskivorna, de var billigare än CD-skivorna. Ett dubbelalbum med tillhörande bildbilaga och alla texter.

Jag mer eller mindre spelade sönder vinylskivorna. Sjöng med i alla sånger, alla stämmor. Det blev att jag köpte notboken, CD-skivor på både engelska och svenska. Höll föredrag om musikalen i skolan. Slutligen körde jag och min far till Stockholm för att se föreställningen där. Den tredje sista föreställningen av musikalen på Oscarsteatern.

Men, jag nöjde mig inte med denna musikal. Jag köpte fler skivor och notböcker. Lyssnade, spelade och sjöng med. Jag hade helt enkelt fastnat för musikaler.

Under många år var det genom att köpa och spela skivor som jag tillfredsställade mitt musikalintresse. Någon gång om året försökte jag också gå på någon föreställning. Om jag till exempel skulle på uppdrag i jobbet i Stockholm passade jag på att förlänga vistelsen och gå på en musikal på kvällen. Någon gång blev det Malmö Opera som fick besök och slutligen blev det London.

Det var nog i samband med turerna till London som intresset vaknade på riktigt. Det enorma utbud som fanns av, för mig, okända musikaler. Plötsligt blev det fler och fler jag besökte. Bestämde mig för att börja skriva recensioner. Bestämde mig för att satsa på att gå på premiären. Oftast är mina omdömen om musikalen publicerade före de officiella proffstyckarnas.

Före jul de senaste åren har jag åkt till London för att titta på musikaler och komma i julstämning. Så blev det även denna jul. Tre föreställningar på lika många dagar. Såg att det fanns flera nya musikaler som spelades. Detta ledde fram till att jag i januari åkte dit igen och såg fyra musikaler på tre dagar. Lyckades inte se alla nya, så ny resa är bokad till april. På fyra dagar ska sex musikaler hinnas med.

Hur många musikaler har jag då sett så här långt? 50? 100? Bra fråga. Helt klart fler än 50 men nog inte 100 i London, Stockholm, Malmö, Köpenhamn, New York och Lilla Beddinge.

Nu har det blivit dags att ta nästa steg.

Jag har startat upp en hemsida med tips på vilka musikaler man kan se. På MUSIKALTIPS.NU är tanken att man ska få lite mer rådgivning om musikaler. Jag får ofta frågan ”Vad ska jag se om jag åker till (exempelvis) London?”. Det är så klart beroende på vad man är på jakt efter. Sidan är lanserad men kommer utvecklas för att kunna ge bra tips till nyfikna. Kanske till och med så att jag kan tjäna en liten slant på den.

Nästa steg är nu att bli radiopratare. Tisdagen den 6 mars är det premiär för ”It’s showtime” på Radio 4 U, på 92,8 MHz. Ett program där jag kommer prata om musikaler på kors och tvärs. Min tanke är att ibland prata om en musikal och spela musiken från den. Någon gång blir det att spela musik från olika musikaler med av samma kompositör. Med lite tur och skicklighet blir det även reportage och intervjuer med lokala musikalförmågor.

Det ska så klart bli spännande att få ha ett eget radioprogram. Ett behagligt pirr i magen av både rädsla och spänning. Men det är väl så det ska vara?

Låt ridån gå upp!

It’s showtime!

Låt ridån gå upp för ”It’s showtime”