Kärleken i Madison County

Ännu en film som blivit musikal. Ännu en premiär, i alla fall nypremiär av musikalen den 12 oktober i Malmö. Den hade premiär i september i Stockholm. Ännu en film jag inte sett, men som jag ser som musikal istället.

Boken som blev film har nu blivit musikal. Berättelsen om Fran som är gift med Bud och har två barn mitt ute i ingenstans, på den amerikanska landsbygden. Fran stannar hemma medan resten av familjen åker på en lantbruksmässa. Medan de är borta kommer Robert, en fotograf från National Geographic på besök. Han har kört lite vilse. Behöver vägbeskrivning till en av de sju täckta broarna i Madison County. Fran hjälper honom hitta rätt. De finner inte bara bron utan även varandra. En kort intensiv kärlekshistoria. Men, när Bud och barnen kommer hem igen väljer Fran att stanna kvar istället för att följa med kärleken och Robert.

 

Det sceniska

Det är svårt att kommentera musikalens dekor eftersom den är väldigt sparsam. En enkel trävägg som för tankarna till bron i Madison County utgör bakgrunden genom musikalen.

Det är ett sceniskt grepp jag tycker är rätt tråkigt. Viss variation med små grepp görs för att synliggöra de olika miljöerna, men det är inte tillräckligt för mig.

Musiken är rätt tung och berättelsen är förvisso en kärlekshistoria, dock av den olyckliga sorten. Då kan dekoren vara med och lyfta musikalen. Så var inte fallet denna gång.

UB  UB  UB  UB  UB  UB

 

 

Sång och framträdande

Det kändes som att det var en och samma melodi som spelades hela tiden. Lite variationer men ändå inget som stack ut eller las på minnet.

Trots att både sångerna och musiken var tråkig var sånginsatserna bra. Riktigt bra.

Inga direkta dansnummer eller annat värt att nämna. Bra insats av ensemblen som helhet.

UB  UB  UB  UB  UB  UB

 

Avslutande omdöme

Det ger en konstig känsla när man på ett sätt tycker det är bra men samtidigt inte. Kanske är det själva kärlekshistorian jag inte faller för. Jag tror att jag vill ha lyckliga slut, speciellt när jag ser musikaler. Att se en musikal för min del är att fly verkligheten en stund. Det är nog därför som jag vill att det på något sätt ska ordna upp sig, inte fortsätta vara komplicerat.

Två klara bonusar med denna uppsättning vill jag föra fram. Den första är att programbladet inte är ett vanligt programblad. Det är en pocketbok. Vänder man den åt ena hållet är det programblad, vänder man den åt andra hållet är boken som filmen och musikalen bygger på. Snyggt!

En annan kul grej är att en näsdukstillverkare finns med på plats och delar ut pappersnäsdukar. Kul grej. Jag inser att den olyckliga kärlek och det liv som levs snarare ska locka fram tårar än irritation. Bra grepp att ha näsdukar till hands.

Fastän musiken och sångerna är bra är det ändå inget man vill ta med sig hem. Inga sånger som väcker en känsla av mersmak. Det känns nästan som att det är samma sång som sjungs hela tiden. Bra sånginsatser till tråkiga låtar helt enkelt. Eller så är jag inte så blödig och romantisk att jag förstår denna musikal.

UB  UB  UB  UB  UB  UB