Tre trevliga dagar

Tre trevliga dagar

I dagarna tre har Rotaract, en ungdomlig version av Rotary, haft konferens. Den 17-19 januari var det REM – Rotaract European Meeting i Malmö men även Trelleborg och Köpenhamn.

Rotaract är en ungdomsorganisation inom Rotary. En organisation som liknar Rotary men är för personer mellan 18-30 år. Rotaract är som Rotary, en organisation för erfarenhetsutbyte, nätverkande, socialt ansvarstagande och nätverkande.

Under ett år träffas de tre gånger i större internationella sammanhang. För ett drygt år sedan, under REM-konferensen i Vilnius, Litauen, vann Rotaract i Malmö budet om att få arrangera vinter-REM. Enligt uppgift vann byggde deras vinnande bud på att de erbjöd varmare väder (än Vilnius) och vikingar. När jag fick höra detta, främst det senare, blev jag som rotarian och viking nyfiken. Speciellt eftersom konferensen skulle äga rum i Malmö och Köpenhamn. Antalet vikingaanläggningar där är tämligen begränsat, men ett stenkast bort från huvudkvarteret för konferensen, Scandic Triangeln, ligger Trelleborg och Trelleborgen. När finns det äkta vikingatid. Det var med denna idén jag erbjöd mig att hjälpa till. Tillsammans med borgfrun på Trelleborgen, YlvaKristina, erbjöd vi de arrangerande rotaractarna vikingar. Erbjudandet kom före sommaren 2018. Nu var det äntligen dags att leverera.

Denna konferens lockade mer än 300 deltagare från mer än 30 länder. Jag minns bara vissa av länderna som nämndes som deltagare – Argentina, Belgien, Danmark, Egypten, Finland, Frankrike, Förenade Arab Emiraten, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Makedonien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovenien, Slovakien, Serbien, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Ukraina, USA, Österrike och Sverige så klart. Och givetvis alla de som jag inte kommer ihåg.

Det hela började torsdag kväll med välkomstparty på Malmö Rådhus. Malmö stad stod som värd för denna tillställning i de finaste salongerna. Kommunfullmäktiges ordförande Carina Nilsson (S) var kvällens värd och höll ett trevligt välkomnande tal. Maten var god och stämningen var hög. Roligt var det att få vara här och för första gången få möta så många rotaractare från hela världen. Det var också roligt att rotarianer hade hörsammat inbjudan från Rotaract, vilket gjorde att det blev en blandad festlig tillställning på många olika sätt.

Mitt perspektiv på denna konferens är endast det festliga. Det är de delanara som jag haft möjlighet att var delaktig i. Jag vet att rotaractarna gjort mer än festat. De har haft tillfällen att lära av varandra och utbyta kunskaper och erfarenheter kring olika typer av projekt som de bedrivit under året. Det är vad dagarna ägnas åt. På kvällen är det fest.

Fredagskvällen var det dags för vikingaparty. Till denna fest på Moriska paviljongen i Folkets park hade vi sett till att fixa 16 vikingar. Syftet med kvällen var att varje land skulle få visa upp sig i ”Country Booths”, ett bord per land, samt att guvernörerna skulle hålla invigningstalen. Besökarna visste inte att de vikingar som de såg när de kom hade en annan uppgift än bara vara på plats och ge ”en känsla av vikingatid”. De skulle leverera ett slagsmål.

Efter mingel, sorl och välkomsttal så bröts sorlet av när vikingarna började marschera in. En skrytsam viking berättade om sin förträfflighet. Hans bror gillade inte att han blev utelämnad från skrytet. Snart var fighten igång. En bra fight. Nästan alla dör, men som alltid så återuppstår alla ändå i slutet. Det var en show som fångade allas uppmärksamhet. En uppvisning som gjorde att konferensens undertema ”The Vikings are coming” verkligen kunde bevisas. Vikingarna hade kommit.

Jag som har sett en hel del vikingauppvisningar kände mig nöjd. Det var en bra show. Kommentarerna efteråt visade att det var inte bara jag som kände mig nöjd. Det var en bra show som Skåne Lag och Månegarm levererade. Nöjd och glad lämnade jag Moriskan när det var dags för mer ”vanligt” party. Vikingarna hade levererat. Jag var nöjd. Dessutom behövde jag komma hem för att ladda om inför den viktiga lördagen. Dagen då rotaractarna skulle komma till vikingatiden, till Trelleborg och Trelleborgen.

Lördagsmorgonen var nästan på helt perfekt. Klarblå himmel. Precis under nollan. Krispigt i både luft och mark. Vindstilla. Skönt men ändå kallt. Hur ofta inträffar detta? Dessutom vaknade man till att Sydsvenskan hade första sidan på C-delen om vikingar, Rotary och Rotaract. Hur ofta inträffar det?

Vikingakläder på och jag drog iväg till Trelleborgen. Jag är varken utbildad guide eller arkeolog. Jag har bara ett brinnande intresse för vikingatid, Trelleborgen och Rotary. Med detta brinnande intresse i hjärtat så var det bara att leverera. Dessutom på engelska.

Första gänget kom. De välkomnades till Trelleborgen av borgherren och borgfrun. Borgherren tog dem på en guidad tur runt Trelleborgen. Det blev lite nutid kring Trelleborg och Trelleborgs hamn men också om trelleborgarnas kamp för att få Trelleborgen återuppbyggd på sin ursprungliga plats.

Borgherrens guidade tur slutade i långhuset där borgfrun och borgfogden bjöd på varm mjöd. Besökarna fick värma sig kring brasan i långhuset medan borgfogden Peter berättade sagor från vikingatiden.

När sagostunden var slut så mötte besökarna vikingar som var sugna på att slåss. Nicolai och Richard berättade om vikingatida vapen, stridstekniker och rotaractarna fick prova på att slåss och ha ringbrynja. En lektion i att vara viking.

Några av besökarna frös och begav sig tidigt in i Vikingamuseet. Dit begav vi oss alla efter ett tag. Där satt Rikke och nålband, vilket gjorde att man fick möjlighet att ta del av vikingatida hantverk också. 

 

Besöket på Trelleborgen avslutades på Vikingamuseet. Efter det var det bara för rotaractarna att bege sig tillbaka. För oss att vila ut, ladda om och ta emot nästa delegation.

Det var väldigt roligt att besöket på Trelleborgen blev fullbokat, både under förmiddagen och eftermiddagen. Av de 300 besökande rotaractarna tog sig 50 till Trelleborg och Trelleborgen. Av bilderna att döma var detta besöket MYCKET populärt.

När eftermiddagsbesökarna lämnat Trelleborgen var det bara att byta om till vardagskläder. Bege sig mot Trelleborg C och ta tåget till Triangeln. Det var på Scandic Triangeln som galamiddagen skulle vara. Då gäller det att vara på topp.

Galamiddagen var en underbar avslutning på en fantastisk långhelg. I gott sällskap med god mat så fick vi uppleva ungdomlig förbrödring över nationsgränserna. Man kan lugnt konstatera att vi har olika middagstraditioner i Europa. Sitta ner och vänta på maten var nog inte ett koncept som funkar internationellt. En eldshow och disco var däremot mer internationellt gångbar. När det gäller dansen så fick jag lägga band på mig själv. Inte bara för att jag var klädd som viking. Jag är inte så säker på alla mina ”moves” från dåtiden är gångbara på nutidens dansgolv. Så för egen del blev det en lugn tillställning, men väldigt trevlig i gott sällskap.

För egen del är jag så glad och tacksam över att få ha varit med om denna fantastiska konferens på ett litet hörn. För mig har det handlat om att jag har lite kunskap om vikingatiden och kontakter med vikingar. Det handlar om att få lov att vara med och hjälpa till. Bidra till att något blir bra, utan att själv tjäna på det. Jag är bara så glad över att ha kunnat hjälpa till. Det har funnits vikingar på en konferens som haft som undertema att vikingarna kommer.

Jag är så glad över att de vikingar som har ställt upp verkligen har levererat bra och hög kvalitet. Genom mitt nätverk har jag kunnat bidra till något mer och något större. Det är väl ändå det som Rotary handlar om? Service Above Self!

Det kan också vara ett tecken på den nya devisen – People of action!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s