Livskvalitet även i livets slutskede

Som politiker får man vara med och fatta många beslut. En del i beslutsfattandet är så klar att göra olika prioriteringar. Det är kanske inte alltid man tycker om besluten om fattas även om man förstår varför de fattas.

Jag besökte i förra veckan Palliativa avdelningen på Lasarettet i Trelleborg. Eller i alla fall det som varit avdelningen när den var öppen. Det var ett mycket intressant besök och gav god insikt i hur verksamheten bedrivits. Ett besök som väcker en hel del tankar kring avdelningens framtid.

All diskussion kring att den palliativa avdelningen i Trelleborg ska försvinna är för mig obegriplig. Här finns alla chanser och möjligheter till värdig vård i livets slutskede. Idag ett fåtal vårdplatser som jag tror utan problem skulle kunna bli fler. Uteplatser till varje rum, möjligheten att se vårens ankomst och höra fågelkvitter. En liten avdelning som ger närhet mellan patienter, anhöriga och personal. Sådant som ger trygghet och stabilitet i en utsatt situation. Avdelningen ligger mitt inne på lasarettet med tillgång till all medicinsk personal och utrustning. Den naturliga kopplingen till den avancerade vården i hemmet, ASiH. Lätt att ta sig hit med både kollektivtrafik och egen bil. Givetvis, icke att förglömma, den engagerade personalen.

I Trelleborg kan det bli livskvalitet även när livets slut är nära. Jag kan inte på något sett förstå varför någon vill lägga ner denna verksamhet. Det är snarare här som den ska utvecklas. Så vi får skånsk vård i världskvalitet, även när det är i livet slutskede. Tänk om! Tänk rätt!

Den palliativa avdelningen vid Lasarettet i Trelleborg

Denna insändare publicerades i Trelleborgs Allehanda den 2 april