En blodig mörk musikal

 

Musikalen Sweeney Todd hade den 23 november premiär på Operan i Köpenhamn. Egentligen är det nog ett väldigt passande ställe att spela denna musikal på. För det är nog så nära opera man kan komma som musikal. Allt från musik, sånginsatser och komplicerad handling.

Musikalen utspelar sig i London. Något diffus tidsperiod. Normalt sett brukar den vara under 1800-talet, men med tanke på förekomsten av TV och något modernare klädsel så låter jag tiden vara onämnd.

Barberaren Benjamin Barker blir utsatt för ett justitiemord och landsförvisas. Dock lyckas han ta sig tillbaka under namnet Sweeney Todd och återvänder till sina gamla trakter, Fleet Street. Flyttar till och med in i sin gamla barberarsalong, som ligger ovanför Mrs Lovett’s pajaffär. En butik som inte har många kunder och pajer som smakar rätt avskyvärt. Mest beroende på att det kött som används inte är av finare sort. Det är snarare grannskapets olyckliga djur som hamnar i köttkvarnen.

Sweeney Todd har tagit sig tillbaka för att hämnas den orätt som begicks mot honom. Domare Turpin och hans hantlangare polisbetjänt Bamford är de som ligger bakom att Todd/Baker hamnade där han gjorde och skyldiga till det öde som drabbade Todd/Bakers fru och dotter. Dottern, Johanna, som i sitt föräldralösa tillstånd  blev adoptera av Turpin. Turpin hade också begär till Barker/Todds fru vilket var grunden till att Barker/Todd blev åtalad och dömd från början. Nu när Johanna börjar bli giftasmogen tänker Turpin rädda henne från jämnåriga trånande tonårspojkar och gifta sig med sin skyddsling. En trånande tonåring är sjömannen Anthony som seglade tillsammans med Sweeney Todd tillbaka till London.

Olyckligt för den kringresande barberaren Pirelli, så känner han igen barberare Barker när han återvänt som Sweeney Todd. När han konfronterar Todd så blir det en dödlig utgång. Och när Todd ber Mrs Lovett om hjälp med att göra sig av med kroppen får plötsligt pajerna en mycket köttig fyllning. Ett samarbete grannar emellan  kommer till stånd. Pajerna blir omåttligt populära. Folk köar för att få smaka på dessa mycket matiga pajer. De som går en våning upp kanske inte riktigt tänkt sig en så nära rakning och sedan lämna jordelivet i ett pajskal istället för kista.  Frågan  är bara när kommer Bamford och Turpin hamna i sitt pajskal?

 

Det sceniska

Nästan nutid och dåtid är vad som är på scen hela tiden. Det är en musikal som utspelar sig i mitten av 1800-talet men ändå med inslag av dagens samhälle, med till exempel en TV på scen.

Egentligen är det en fast scen hela tiden. Barberarshoppen och Johannas rum är i containers som står på scen och öppnas upp för publiken.

Jag tänker att eftersom detta är på Kungliga Operaen i Köpenhamn så borde det finnas större möjligheter till att göra storslagna scener. Tror dessutom besvikelsen blev större i och med att de byggt upp förväntningar i foajén med bord med Mrs Lovetts pajer och en barberarsalong.

UB  UB  UB  UB  UB  UB  

 

Sånger och framträdande

Det går inte att klaga på kvaliteten på sångarna. Väldigt duktiga. Dessutom en full operaensemble som gör att det finns tillfällen då scenen är full av sjungande personer. En mäktig upplevelse i kombination med operans orkester.

Hela musikalen sjungs på engelska. Den finns textad, på danska,  på en ljusskylt över scen. Funkar hur bra som helst. Roligt att få uppleva en musikal på engelska utanför ett engelskt talande land. Det blir mer genuint om en musikal framförs på originalspråket.

Inga flärdfulla nummer. Rätt många sånger flyter in i varandra eftersom de är alla så tunga och ödesmättade.

UB  UB  UB  UB  UB  UB

Avslutande omdöme

Musikalen är tung. Det är på vippen att man känner att det är en opera. Handlingen, musiken, sångerna, dekoren… allt för tankarna till en tung modern opera.

Det är en musikal som handlar om alla de mörka sidorna som finns hos människorna. Ingen musikal man går och ser för att bli glad och upplyft. Musiken är lite tråkig, eftersom den spelar på mer eller mindre samma tema hela tiden.

Det känns märkligt att även om det är en välspelad musikal så har jag svårt att rekommendera den. Inte så att jag avråder någon från att gå och se den, men den hamnar inte på ”måste se”- listan. Du får så klart se den om du vill. Det är en upplevelse, men inte en glad upplevelse. Det är nog den tyngsta musikal jag någonsin sett. Välspelad. Rolig på sina ställen. MEN tung musikal som bara är mörk.

UB  UB  UB  UB  UB  UB