Nicosia är tre städer i en

I början av maj 2019 bar det av till Cypern och dess huvudstad Nicosia. Några dagar i en stad, och i ett land, som sedan 1974 varit delat. Delat efter Turkiets invasion och är det trots internationella fördömanden och FN:s förhandlingar.

Tydligaste tecknet på delningen är kartbilderna över Nicosia. Gamla Stan är omgärdad av den venedigska muren. En cirkelrund ringmur som omgärdar de gamla delarna av staden och gränsen går ungefär mitt genom den. Kartor finns men visar bara den ena sidan, blankt på andra. Eller i alla fall så syns gatustrukturen men inga namn på andra sidan.

Men det finns också en annan delning, det som är innanför och utanför den venedigska ringmuren. Här är mina betraktelser mest utifrån den cypriotiska sidan eftersom det var där jag la mest tid under mitt besök i huvudstaden. Innanför ringmuren är det den gamla stadens struktur som gäller. Utanför är det den moderna staden med höga moderna hus som möter en.

 

Den delade staden

För mig är det svårt att inte reflektera över den delade staden. Under mina resor har jag upplevt två tydligt delade städer. Den ena staden var Berlin i det delade Tyskland och den andra staden var Sarajevo i Bosnien och  Hercegovina.

Jag hade förmånen att uppleva den delade staden Berlin. På sitt sätt påminner gamla tiders Berlin om Nicosia. En stad som är delad mellan två länder, där man går genom check-Points och en mur delar staden. Det är två helt olika liv som pågår i de olika delarna av staden. Nicosia på Cypern är en huvudstad, men den turkiska delen av staden är en by långt från Ankara, Turkiets huvudstad.

En annan delning som är intressant att reflektera över är del som är mellan det kristna och muslimska. Det sägs vara detta som var grunden till invasionen, att säkra den turkiska befolkningen tillika muslimska befolkningens rättigheter. Jag påstår inte att det är problemfritt i Sarajevo, men där lyckas i alla fall kristna och muslimer leva sida vid sida och det är en tydlig gräns mellan stadsdelarna. Men gränsen är endast i marken och inte en påtaglig mur.

Mitt hotell låg rätt centralt i gamla staden. Gamla stan är inte heller så stor så det delade staden blev påtaglig på lite olika sätt. Stängda gränsstationer och nerlagda FN-posteringar. Taggtråd. Stängsel. Inte skrämmande som i Berlin, men väldigt påtagligt överallt.

Besöket i Nicosia känns som ett besök i tre olika städer. Det är dels den gamla staden innanför murarna, den nya staden utanför murarna och den ockuperade staden.

 

Innanför muren

Generellt sett är det en gammal stad man möts av innanför murarna. Lägre byggnader och smala gator. Jag vill också påstå att det är här som de flesta intressanta husen och sevärdheterna finns. Kyrkorna, Ärkebiskopens palats, Frihetsstatyn och porten Farmagusta och muren så klart.

 

Även om staden är ockuperad och delad mellan två länder, är den även trosmässigt delad. Nicosia är huvudorten för den ortodoxa kyrkan på Cypern, vilket främst syns tack vare ärkebiskopens palats. Den turkiska delen är så klart muslimsk, men det finns aktiva moskéer och minaret i den cypriotiska delen av staden också.

 

Den nya staden

När man tar steget utanför den gamla staden möts man direkt av nutiden. Full fart på trafiken. Breda gator. Moderna och nya hus. Ett helt annat tempo i staden utanför murarna.

Jag fick en rätt så rejäl vandringstur genom den nya delen av Nicosia när jag var på väg till hotellet där jag trodde en av Rotaryklubbarna skulle ha möte. Det visade sig att de, trots mötesinformation på sin hemsidan, inte hade möte denna dag. Tur att man kan förena nytta med nöje och kunde se en hel del av staden utanför murarna. En stad som här liknande vilken annan storstad som helst.

 

På besök i Turkiet

Det var ändå rätt märkligt att gå genom gränsposteringen. Visa passet först för de cypriotiska tjänstemännen, sen för de turkiska. Gå genom ett tio meter långt Ingenmansland och helt plötsligt vara i en helt annan stad. Förvisso har jag inte varit i Turkiet, alltså fastlands-Turkiet,  men när jag kom ut på andra sidan av gränsen så var jag i ett annat land. Det blev förvånansvärt påtagligt att detta var en annan stad, ett annat land, en annan kultur.

Min vana trogen tog jag mig en rejäl vandringstur.  Inte så långt utanför stadsmuren, men ändå på en vandring för att få en känsla av denna stad.

Det var en udda känsla. Udda på två sätt. Dels var det en helt annan stad jag mötte i form av dess arkitektur, dels att känslan var att det var en ”by på landet”. Skillnaden mot den cypriotiska huvudstaden kändes påtaglig.

 

Maten

Det märks att Cypern och Nicosia är vana vid turister. Det fanns färdiga turistmenyer och erbjudanden. Inget fel med det. Viktigast för mig är att jag får möjlighet att prova på de lokala delikatesserna. Med tanke på att Cypern är en ö kändes fisk rätt naturlig som en av de valda rätterna en kväll. Lamm var också något som var vanligt förekommande på ön, så det en form av inpackad lammrätt som fått lov att koka länge.

Både öl och vin finns från Cypern, så det var rätt lätt att få lokalproducerade drycker.

Något som Nicosia är känt för är katter. Många katter som stryker omkring på gatorna. Rätt så tunna och verkar vara vildkatter. I alla fall vildkatter i betydelsen av att de inte har någon ägare eller hem att gå till om natten. Det gör att katterna mer än gärna satt och tittade och jamade hungrigt när man åt.

 

Avslutningsvis

Nicosia var en trevlig stad att besöka. Vädret var ju helt underbart. Kan gissa att hade jag åkt mitt i sommaren hade det varit något för varmt, men ett par dagar i staden i maj kan verkligen rekommenderas. En stad med 200 000 invånare och många turister och efter ett par dagar kände jag mig färdig med denna trevliga soliga stad.