Barcelona bör besökas 

I mitten av maj besökte jag Barcelona. Staden är näst störst i Spanien, huvudstad i Katalonien och har väl en befolkning på knappt 1,7 miljoner invånare. Förvisso då en huvudstad, men inte en ”riktigt” huvudstad enligt mitt förmenande eftersom Katalonien är inte ett land utan en provins. Det som föranledde besöket var att ”alla” tycks ha varit där och tycker det är en fantastisk stad. Enligt uppgifter besöks Barcelona av dubbelt så många turister som det finns bosatta i staden årligen, så det finns väl något som är värt att besöka.

Min tanke från början var att besöket skulle ske när det är kallt och regnigt i Sverige men skön försommarvärmen där. Tanken var helt rätt, men det blev precis tvärt om. Värmen bäddade in Sverige totalt medan jag vandrade omkring i ett regnigt Barcelona i 12-15 graders värme. Ja, jag väljer att benämna det som värme för fastän det var lägre temperaturer var det inte så väldigt kallt. Sista dagen blev dock en solig dag, så jag fick testa staden när det var 25 grader också. Lyckligtvis valde jag att åka till Andorras huvudstad Andorra la Vella den dag som det var sämst väder i Barcelona, men det är en annan historia.

Vädret till trots beväpnade jag mig dels med ett paraply, dels en turistkarta för att kunna utforska stan. Tror ärligt talat inte min uppfattning om staden påverkats så mycket av vädret. Det fansen hel del att se och det kändes som jag lyckades bocka av det mesta. Dessutom gillar jag att vandra runt i de städer jag besöker, för att se och uppleva mer än bara de utpekade officiella attraktionerna. En stad som Barcelona har mycket att bjuda ögat på i form av spännande och annorlunda arkitektur, i alla fall i jämförelse med vad som är vanligt i Sverige.

 

Barcelona är i sin helhet en vacker stad att vandra runt i. Moderna hus och gamla hus i skön blandning. Olika stilar möts och vissa hus sticker ut mer än andra.

Arkitekten Antoni Gaudí har satt sin prägel på staden på lite olika ställen. Det första av de hus han ligger bakom som jag träffade på var Casa Milá, som även kallas La Pedrera. Vad jag förstår är även insidan och taket värt ett besök, men jag nöjde mig med att se dess spännande fasad. Huset används vad jag förstår till olika typer av kulturella aktiviteter idag.

 

Längre ner på samma gata kunde jag se nästa spektakulära bygge designat Gaudí, nämligen Casa Batlló. Även denna byggnad fick nöja sig med att beses från utsidan.

 

Den nog mest kända och kanske mest spektakulära byggnaden i Barcelona är Basilica de la Sagrada Familia.  Gaudí ligger även bakom detta mästerverk. Man kan fråga sig om det är byggnadens utseende i sig eller om det är att det inte är färdig som är stora besöksanledningen. För denna kyrka ser verkligen inte ut som någon annan kyrka jag sett. Samtidigt så är det väl den byggnad som tagit längst tid i modern tid att färdigställa. Senaste budet är att den ska bli färdig 2026. Undrar om man kommer vilja besöka den i samma utsträckning då. Tror en del av charmen är att se detta ständigt ofullbordade verk.

Till följd av Sagrada Familias stora popularitet var det svårt att få biljetter för att komma in. Ja, man kunde ha bokat på nätet men riktigt så sugen eller planerande är jag inte när jag är ute och reser. Jag föredrar att gå dit näsan pekar och slinka in där jag känner för det. Det gjorde också att jag inte ställde mig i kö för att komma in flera timmar senare. Två dagar gjorde jag halvhjärtade försök, men med samma resultat. Jag fick njuta av Sagrada Familia från utsidan, vilket var fullt tillräckligt för mig. Dessutom gratis 😉

Sista delen i rundvandringen i Gaudís arkitektur blev besöket i Park Güell. På samma sätt här som på övriga ställen så var dagsbiljetterna slut och bokningar borde ha gjorts över nätet. Fördelen med denna park är att det finns en publik del att gå in i, så man kan få lite glimtar av de mer spektakulära husen som finns i parken. Park Güell ligger en bit högre upp, i bergen, i Barcelona vilket gör att man får en storslagen utsikt över staden.

 

Även om jag inte har något större intresse för idrott lockas jag till stora arenor. Två arenor måste besökas i Barcelona, FC Barcelonas hemmaarena Camp Nou och Olympiastadion där sommarolympiaden 1992 hölls.

Camp Nou är Europas största arena med måtten 250 meter gånger 220 meter med en höjd på 48 meter. Maxkapaciteten för publik är 99 354 besökare. Anläggningen i sig är imponerande, om än man bara ser den från utsidan. Dessutom en gigantisk present-/fan-shop i tre våningar med allsköns artiklar från klassiska t-shirts och shorts i lagets färger till muggar, nyckelringar och bitar av gräsmatta och gräsfrö.

Det var intressant att se helheten. Hur väl genomtänkt hela utställningen är. Det känns som man får möjlighet att se allt. Omklädningsrum, journalisternas utrymme, den mixade zonen, kapellet i spelargången och få känslan av att gå i spelargången med inspelat sorl och jubel på väg till fotbollsplanen.

En rolig spännande upplevelse. Lustigt på något sätt att en tom arena kan locka en strid ström av besökare. Verkade som att många nästanpå fick en religiös upplevelse. Jag fick en trevlig upplevelse under min vandring på Camp Nou.

Dagen var regnig så Olympiastadion i Barcelonas storslagenhet var något döljd i dimmor. Inte bara själva stadion var storslaget utan hela området. En stor yta som var välplanerad och gav verkligen känsla av antikens olympiska arenor. Själva stadion var inte öppen för besök däremot kunde området besökas. Olympiastadion började byggas 1927, var färdig 1929 och stod som värd för sommarolympiaden 1936. Området och stadion renoverades inför OS 1992.

Det var både ett vackert och spännande designat område samtidigt som det var stelt och tråkigt. En stenöken som jag ändå gillade.

En stad som ligger med berg som en del i staden kan passa på att utnyttja det. I Barcelona görs detta genom att det finns en linbana till hamnen från ett av bergen. Regnfria dagar hade säkerligen denna tur varit vacker,men nu var rutorna både immiga och regnprickiga. Turen var ändå trevlig och tog mig till stranden och strandpromenaden Barceloneta. Fastän det var regnigt och blåsigt var det folk i vattnet och de som vandrade. De som var i vattnet passade på att utnyttja blasten genom att surfa. Trevligt var också att vandra på strandpromenaden, även om det var under paraplyet i viss motvind. Det var också den vind som slutligen knäckte det paraply som varit en trogen och slitstark skyddande följeslagare på många resor. Inte bara själva strandpromenaden var intressant att se. Längs med den sträcka jag vandrade fanns ett antal fritidshamnar med gott om segelbåtar. Rejäla strand- och kajpromenader finns att vandra på. Promenadstråket La Rambla har fått en förlängning i hamnområdet med Rambla de Mar. Ett stråk som gör det möjligt att vandra längs med kajkanten och besöka köpcentrat Maremagnum, där även ett antal restauranger fanns.

 

I en stor stad finns så klart mycket att titta på. Stationen i Barcelona, Barcelona Sants, är intressant att titta på. Det som är mest intressant att titta på är den park, Spanska industriparken, som ligger invid stationen. Jag vandrade vidare från stationen och på väg mot  Plaza de Espana. På vägen passeras Parc de Joan Miro. Renoveringsarbete pågick i parken, så det var lite svårt att få en uppfattning av själva parken. Jag uppfattade att det endast fanns en stor staty, den av Miro, i parken men även Joan Miro biblioteket finns där.

 

Väl framme vid Plaza de Espana ligger Arenas de Barcelona, en gammal tjurfäktningsarena som nu är ombyggt till köpcentrum. Ett spännande sätt att förändra en arena som inte längre används till något mer användningsbart. Från den stora cirkulationsplatsen går en gata upp mot Katalanska Nationalmuseet. En mycket pampig byggnad med fantastisk utemiljö och flera sammanhängande fontäner framför palatset. På baksidan av museet finns en park som leder fram till Olympiastadion.

Mat och dryck

Jag kan inte komma med så många tips kring mat och dryck. Det bara inte blev att jag åt eller drack så mycket.

Första kvällen passade jag på att äta när jag var på Maremagnum. Det kändes naturligt att välja paella och ett glas rött spanskt vin. Tyvärr var inte paellan så god som jag hade hoppats på, men utsikten över hamnen var trevlig.

Matgallerian El Nacional bjöd på lite olika smakupplevelser. Det finns olika restauranger där jag, efter råd från en Barcelonabo, blev det ostron och cava. Efteråt togs jag på en annan smakupplevelse på baren Dry Martini, där så klart husdrinken Dry Martini dracks. Eftersom detta är signaturdrinken för stället har de räknat alla Dry Martinis som serverats sedan starten räknats. Dessutom kan man få intyg på vilken nummer i ordningen den drink man druckit här.

Sista matbibeln blev på flygplatsen. Det fanns ett erbjudande om en trerättersmeny till ett rimligt pris. Tänkte starta med en gazpacho, men den var slut. Det blev en annan typisk spansk förrätt. Huvudrätten blev små bläckfiskar. Efterrätten jag beställde var också en spansk specialitet, som även den var slut, så det fick bli tiramisu.

Så, den sammanfattande uppfattningen om maten i Barcelona var att den var sådär.

 

Avslutningsvis
Jag kan nu lägga Barcelona till listan av besökta städer. På ett sätt kan jag förstå att många gillar Barcelona. Mycket trevligt att titta på och uppleva, men jag känner inget behov av att åka tillbaka. Jag kan så klart vara lite negativ på grund av vädret, men trots det känner jag inte ett behov eller intresse av att åka tillbaka. Stadens mest kända sevärdheter är besökta. Många spännande hus har jag sett och dokumentärt. Barcelona är så klart en stad man bör besöka. För mig så räcker det att ha gjort detta en gång.