Storslagen Spelman på taket

 

Lördagen den 2 september hade Spelmannen på taket premiär på Malmö Opera. Spelmannen på taket får väl ändå anses tillhöra de klassiska musikalerna. Det var därför jag blev lite misstänksam under musikalens början, när detta var i modernt snitt. Ibland kan det vara spännande att man tar en gammal musikal och gör den i modern tappning. Men, om alla gör det då är det inte lika spännande längre. Dock var det bara första och sista scenen som kopplade an till nutiden. Dessutom på ett mycket gripande och tilltalande sätt.

Spelmannen på taket är berättelsen som fembarnsfadern Tevje, en fattig judisk mjölkbonde i tsarens Ryssland, strax före revolutionen. En berättelse om hur traditioner och nytänkande hamnar i ständig konflikt.

 

Traditionen påbjuder att en äktenskapsmäklerska ska leta fram passande parti för de olika männen och kvinnorna att gifta sig med. Kärlek är det inte att tala om. Men, Tevjes tre äldsta giftasmogna flickor tar kampen mot detta. Äldsta flickan blir förälskad i en fattig jämnårig skräddare och vill ha honom istället för den gamle rike slaktaren. Andra flickan förälskar sig i en ung revolutionär och följer efter honom, bort från släkten. Två olika öden som ändå Tevje kan förlika sig med. Det är trots allt judiska män. Tredje kärleksaffären blir dock för mycket för den troende traditionstyngde Tevje. Hon förälskar sig i en ryss.

Förutom de familjeinterna konflikterna får vi ta del av hur världspolitiken gör sig påmind. Hur judar i Ryssland förföljs och förvisas från sina bostäder, vilket slutligen gör att alla i staden får tre dagar på sig att lämna allt. Tevje tar sin familj och flyr till Amerika.

Under kvällen är det många bra scener. Kanske är den festliga glada bröllopsscenen som övergår i förödelse när ryssarna kommer vara den bästa. Första akten slutar med brinnande hus. Det tar ett tag innan publiken inser att det är dags för paus. Alla är så inne i det hemska som synliggjorts på scen.

 

Det sceniska

Jag är ibland kritisk mot Malmö Opera för att bli allt för bombastisk i sina uppföranden. Bara för att man kan ha många på scen, så har man det. Det ska vara så storstilat varje gång. Denna gång har de verkligen lyckats hitta balansen. En hel by ska finnas på plats och den finns där. När hela byn firar bröllop då känner man att alla är där. När det behövs enskilda scener lyckas man skapa intimitet även där.

Det handlar om personer under fattiga förhållanden. Därför känns den avskalade scenen mycket passande. Byråer, skåp, några bord, söndriga stolar och backar får utgöra dekoren. På smakfullt sätt sätts stämningen och de lyckas skapa de olika miljöerna. Det hade snarare blivit konstigt med en påkostad dekor och storslagen teknik. Mycket smakfullt.

 

UB  UB  UB  UB  UB  UB

 

Framträdanden och sång

Tevjes tre döttrar är nog ändå de som får stå för de bästa sångprestationerna. Tevje själv och hans fru Golde spelar bra var för sig och mot varandra. Generellt spelar alla bra så det är en fröjd att sitta och titta på.  Det är högt tempo hela tiden så det finns inte utrymme för egna tankar och pauser.

Två dansnummer sätter sig i minnet. Det enda är när Tevje och slaktarn kommit överens om giftermålet, som sedan inte blir av, och de firar. Det dansas vilt på baren och alla utbrister i L’chaim, skålar bröllopet till. En möjlig konflikt mellan judar och ryssar avväpnas genom att de väljer att dansa och festa tillsammans, istället för att som vanligt slåss. Det visar sig att de traditionella ryska och judiska danserna väl passar att dansas tillsammans.

Det andra imponerande dansnumret, som leder till spontana applåder från publiken, är under bröllopet. En imponerande uppvisning när sex män dansar en traditionell dans med flaskor på huvudena.

Roligaste scenen är när Tevje berättar för sin fru om den mardröm han precis haft. Detta för att komma ur knipan att han lovat dottern att hon ska få gifta sig med skräddaren medan han lovat slaktaren att han ska få äkta henne. Spöken kommer upp och flyger omkring. Underhållande och ett tydligt exempel på när Malmö Operas storhet kommer väl till pass.

UB  UB  UB  UB  UB  UB

 

Avslutande omdöme

Spelmannen på taket är en av musikalvärldens stora traditionella musikaler. Första gången jag ser den men måste säga att jag tyckte om den. Högt tempo hela tiden även om den kändes lite lång i slutet av första akten, men så fick den fart igen.

Mycket välspelad. Tevje och hans samtal med Gud känns trovärdiga och innerliga, inte spelade. Det finns olika konflikter som hanteras och synliggörs. Kopplingen mellan fiktionen på scen och både historia och nutid är bra. Det som jag trodde skulle bli den stora nackdelen blev stora behållningen. Att det hela börjar och slutar i nutid, men i övrigt spelas allt i 1910-talets Ryssland. Fattigdom och förföljelse synliggörs på ett sätt så det manar till eftertanke.

Många bra sånginsatser och bra musik. Denna gång har Malmö Opera hanterat sin stora scen på ett passande sätt. Bra balans genom hela föreställningen. En klart sevärd storslagen musikal.

UB  UB  UB  UB  UB  UB