Tankar från sidlinjen – en Goalballresa till Lissabon

Eftersom jag dels har varit i Lissabon tidigare, dels har ett Goalballintresse, dels hade tomt i kalendern och dels att jag gärna ställer upp för en vän erbjöd jag en arm. En arm? Jo, resten av Ulf också så klart. Som ledsagare på resan.

Det hela började en tidig tisdagsmorgon. Kvart i fyra hämtade taxin mig. Flyget lämnade Copenhagen Airport en halvtimme sent, vilket höll i sig fram till landningen. Vi hämtades och fick åka till arenan för att vänta på spelarna från Finland och Litauen. Under denna två-tre timmar långa väntan fick vi en rundtur på arenan, besökte klubbens museum och fick en bra koll på klubbens historia och nuläge. En trevlig gest från klubbens president var att han kom förbi och hälsade på gänget under lunchen.

 

 

 

 

 

Sporting CP har drygt 5 000 olika idrottare fördelade på 55 olika sporter. Fotboll är den största idrotten. Ronaldo är den stora stjärnan från klubben. Sporting har en egen klubbtidning. Senaste numrets förstasida och mittuppslaget var vikt åt Goalball.

 

 

Goalball är en idrott de satsar på nu. Det är intressant att höra deras tydliga ambition. Alla sporter ska behandlas lika. Alla idrottare ska behandlas lika. Alla ska ges lika förutsättningar för att lyckas. Oavsett om det är en ”vanlig” sport eller en parasport.

Jag har än ingen lång vana av Goalballträning. Det var ändå intressant att se hur denna klubblagsträning gick till. Alla portugisiska spelare var inte riktigt på plats kl 18 när träningspasset drog igång. Däremot var svensken, finländaren och de tre litauerna på plats och uppvärmningen startade.

 

Efter en kvart drog det igång på riktigt. Tre lag skapades och nu var det dags att spela Goalball. En form av turnering. Först till fem poäng. Vinnaren möter ett nytt lag. Detta gjorde förvisso att matcherna blev lite olika långa, Det var ändå tempo hela tiden. I princip spel hela tiden i lite drygt en och en halv timme.

Efter en snabb genomgång av det spelet som varit omformades lagen. Nu blev det matcher i de lagkonstellationer som ska spela i turneringen på lördag. För första gången så upplevde jag att matcherna avbröts för att planen behövde torkas för svett. Flera gånger dessutom.

 

 

 

Klockan passerade 20.30 och spelarna var trötta och svettiga. Då tror jag att vi alla trodde att det var slut för dagen men då var det dags för ”counterattack”. Snabbt spel, inte så mycket regler utan kasta, rädda, kasta och TEMPO! Innan det var tid för stretch och dusch fick de springer i sju minuter.

 

De olika spelarnas karaktär var intressanta att se. Litauernas lugn, metodiska spel och träffsäkerhet. Intensiteten hos finländaren och portugisernas toppar och dalar. Olika nivåer, både på spel och ambition. Vissa uppvisar världsklass och andra snarare Korpenklass. Några visar precision och andra verkar kasta bollen planlöst. En tuff tränare dessutom. Hon drillade killarna ordentligt. En del nötande tröttande övningar. Men ändå roligt, spännande och givande att se hur personer som aldrig spelat tillsammans blir ett lag som spelar Goalball tillsammans.