Succé – ingen Disaster!

Broadwaymusikalen Disaster är lite annorlunda mot vanliga musikaler. Inga direkta huvudpersoner och rätt tunn handling. Men ändå är den full av intriger och händelser.

Persongalleriet är ett gäng klassiska stereotyper. Jag gissar att skådespelarna dessutom är kändisar i USA, eller i alla fall på Broadway, för publiken verkade känna igen dem och applåderade på ett igenkännande sätt. Musikalen bygger på covers och inga egna låtar. Ett hopplock som var väldigt bra och lockade till många skratt. Skratta var det publiken gjorde stor del av tiden. En musikal med katastrof som tema på ett roligt sätt, med en del bitska kommentarer och väl spelade roller.

Allt utspelar sig på ett casino som etablerats på en båt, förtöjd vid en pir på Manhattan. Persongalleriet består av en skum fastighetsägare satsat på att skapa casinot och kanske inte helt hållit sig till alla regler. Han ska avslöjas av den unga ambitiösa kvinnliga journalisten som visar sig ha haft ett förhållande med den unge servitören. Med på båten har vi det äldre gifta paret som nu ska börja njuta av livet som pensionärer. Den avdankade sångerskan, med sin älskade hund i handväskan, hoppas på comeback men snyltar mest sig genom livet. Showens hjälte är en riktig anti-hjälte, den humorbefriade forskaren som förespår katastrofen men som få lyssnar till inledningsvis. I slutet är det han som vinner den vackra flickan, sångerska på casinot med två barn, tvillingar, en pojke och en flicka. Sen har vi ju nunnan. En före-detta spelberoende kvinna som nu ska rädda själar från helvetet på casinot.

Piren som fartyget är förtöjt till ligger precis över en spricka i jordskorpan. Den triste professorn försöker få fastighetsägaren/casinoägaren att lyssna till hans varningar, vilket han naturligtvis inte gör. Hotet avfärdas då det kommer kosta honom pengar att ställa in premiärkvällen. Gott om pengar är just vad han har ont av. Ett annat hot är den unga grävande kvinnliga journalisten som har fått nys om att lite väl många hörn har rundats för att få anläggningen klar i tid. Lite förvecklingar och kärleksaffärer sker. När den avdankade sångerskan satsar sina sista 50 cent ber hon alla att ta i trä, detta i form av sången ”Knock on wood” och vild dans utbryter. Tillräckligt mycket för att sprickan i jordskorpan ska ge utrymme för jordbävning. Piren rämnar, båten driver ut och katastrofen är ett faktum. För att spetsa till det ytterligare kantrar båten och hamnar upp och ner. Katastrofen är ett faktum och akt ett är slut. Andra akten handlar om hur de ska ta sig ut ur båten. På vägen drabbas de av bränder i köket, översvämmade rum, hajattacker och råttor. Men, som i alla katastroffilmer klarar sig vårt gäng hjältar.

 

Det sceniska

En ganska traditionell uppsättning med snygg dekor. Olika rum på båten synliggörs med enkla trick. Hela dekoren åker upp och ner när båten kantrar så vi förstår vad som hänt.

Casinoägaren har ett akvarium med pirayor. Dessa levandegörs tack vare gammaldags dockteaterteknik exempelvis. Sångerskan på casinot har två barn som är tvillingar. En pojke spelar båda rollerna nästan hela tiden eftersom de är aldrig i samma rum samtidigt. Mot slutet måste de vara det. Då blir den ena tvillingen en docka i full storlek som bärs runt på.

Användandet av dockor och lite olika lustigheter visar att musikalen är lite av en parodi på katastroffilmerna. Det gör att det inte gör så mycket att det ser billigt ut. Det blir liksom en del av det hela. Men visst, det får det hela att se lite amatörmässigt ut om än på ett professionellt sätt.

UB  UB  UB  UB  UB  UB

 

Framträdande och sång

Totalt sett väldigt duktiga skådespelare. De gav de olika karaktärerna liv utan att spela över, vilket är risk när man gör en parodi. Roligt att se hur karaktärerna utvecklas under pjäsens gång. Den bleke triste humorlöse professorn blir hjälte. Den hårda fokuserade hårt arbetande journalistkarriärkvinna mjuknar och börjar tro på kärlek.

Vissa har egna solonummer. Väldigt väl framförda. Eftersom det är kända låtar som sats samman från olika artister och låtskrivare och inget specialskrivit är det kul att se hur de blir en helhet. Just det gör också att publiken skrattar lite extra, för vissa låtval är riktigt dråpliga.

Absolut bäst är nunnan. Denna späda menlösa varelse som faller omkull nästan bara någon tittar på henne. Sjunger falskt religiösa sånger till tonerna av hennes ostämda gitarr. Predikar Jordens undergång och fördömer alla som spelar på casinot. Tycker att pengarna ska gå till barnhemmet där hon är verksam. Men hon kämpar också en inre kamp som före-detta spelberoende. Men hon hittar 50 cent. Speldjävulen vaknar i henne. Ska hon chansa och spela eller ska hon följa sitt egna påbud om att alla pengar ska gå till barnhemmet. Då brister hon ut i en rivig tolkning av Glora Gaynors ”Never can say goodbye” och nästan har sex med en av de enarmade banditerna. Föreställningens höjdpunkt!

Imponerande duktig är också killen som spelar tvillingarna. Det är inte bara en peruk som åker på. Han spelar två olika karaktärer, har olika kroppshållning och röster.

UB  UB  UB  UB  UB  UB

 

Avslutande omdöme

Musikalen Disaster är ingen katastrof. Det är en bra och underhållande musikal. Skrattmusklerna får verkligen en workout.

Det är inga direkta dödpunkter eller transportsträckor utan ett bra tempo hela tiden. Alla sjunger bra och spelar sina roller bra och med inlevelse. Eftersom musiken inte är skriven speciellt till blir det ingen låt som fastnar. Bara minnet av hur den kända låten framfördes här. Synd att sångerna inte fanns inspelade på CD för en del tolkningar var riktigt bra. Någon sensmoral eller budskap har den inte att förmedla.

Det är bara ren skär skön underhållning rakt igenom. Sitt namn till trots är det ingen katastrof. Det är en bra underhållande musikal.

UB  UB  UB  UB  UB  UB