Mästerliga musikalen Matilda
I samband med min årliga traditionella resa till London strax före jul var det så klart läge att se musikaler. Första musikalen jag valde att se var Matilda. Jag har under några år sett reklamskyltar för musikalen men aldrig känt något intresse av att se den. I år infann sig detta intresse.
Matilda är en musikal som bygger på en bok av Roald Dahl med samma namn. Boken har jag inte läst, så den har jag inte att jämföra med. Berättelsen om Matilda är en ganska tragisk historia. Matilda föds av en moder som har större intresse av att dansa latinska danser professionellt än att vara moder. Fadern i huset är en bilskojare som vägar inse att Matilda är en flicka, utan kallar henne för pojke genom hela musikalen. Den äldre brodern i familjen säger inte många ord, utan hänger mest framför TV:n om dagarna. Matilda är däremot mer talför. Hon är ett underbarn som vid fem års ålder lärt sig läsa och kan berätta de mest fantastiska berättelser. Hon finner en vän på ortens bibliotek, i bibliotekarien där. Där lär hon också känna en kvinna som sedermera kommer bli lärare i Matildas klass. Inför båda dessa kvinnor håller Matilda uppe fasaden. Låter dem tro att hon är älskad och omtyckt av sina föräldrar, för sina fantastiska kunskaper.
Matilda ser fram emot den dagen då hon ska få börja skolan och lära sig nya saker. Det visar sig så klart att hon är långt mer begåvad än sina jämnåriga och läraren vill flytta upp henne ett antal klasser för intellektuell stimulans. Frågan lyfts med skolans rektor, som verkligen hatar barn. En extremt manhaftig kvinna, som för övrigt spelas av en man, som vunnit många medaljer som släggkasterska. Hennes uppfattning är att barn är odjur och maskar som ska bestraffas. Hela skolan kameraövervakas och hon har en egen tortyrkammare för vanartiga barn, så alla är livrädda för henne utom Matilda, som vågar stå upp mot henne.
Allt slutar lyckligt. Matilda blir adopterad av sin lärare. Detta efter att hon avslöjat att rektorn egentligen är lärarens faster, som orsakat lärarens föräldrars död. Matilda räddar sin egen familj från den ryska maffian som kommer för att döda dem, efter det att fadern lurar dem. Matilda hade nämligen lärt sig ryska för att bättre kunna läsa Dostojevskij, så hon talar med maffiabossen på ryska och räddar sin familj. Inte direkt ett tårdrypande avsked mellan Matilda och hennes familj. Ingen direkt sensmoral, men ändå ett lyckligt slut.
Det sceniska
Eftersom det är en musikal som handlar om läsande och ord, så består hela scenen av ordklossar. En passande inramning. Ensemblen är inte fast på scen utan använder sig av hela teatersalongen. Balkongerna används vid tillfälle för att sjunga från. Tur att jag inte smet in där för att få en ännu bättre sittplats. 😉 De går genom teatersalongen upp på scen, inte bara höger och vänster på scen. En del ”klassiska” höj- och sänkbara scenelement finns också, som gör att scenen ganska enkelt förändras från familjens vardagsrum till klassrummet. Enkelt, inte överdådigt.
UB UB UB UB UB UB
Sång och framträdande
Större delen av ensemblen är unga skådespelar, ungefär i åldrarna 10-12 år. Åldern till trots så är detta inte någon skolpjäs utan otroligt duktiga skådespelare som agerar så naturligt att man inte tänker på att detta är ett skådespel. De sjunger och dansar som vilka proffs som helst. Givetvis är även de vuxna skådespelarna duktiga.
Även om det är många unga skådespelare på scen, de vuxna spelar stundtals lite barntillvänt så är inte musikalen en barnunderhållning. Det finns ett djupare budskap kring utanförskap, utstötthet, mobbing och föräldraroller. Ja, även ond bråd död och elakheter förekommer på scen, så det är inte barnunderhållning även om medelåldern på publiken var rätt låg. Dock i föräldrars sällskap.
UB UB UB UB UB UB
Avslutande omdöme
Det lite djupare budskapet som finns i musikalen gör att det inte bara blir en kväll av underhållning. Klart att man blir lite berörd, även om det bara är en berättelse när det handlar om barn som inte älskas eller ses av sina föräldrar. Om ett barn som har en begåvning men blir tillbakahållen och snarare straffad än stimulerad.
Skådespelarna, unga som vuxna, är otroligt duktiga. Underhållning på högsta nivå. Finns ett par nummer som är riktigt fina och vackra i en musikal där det även finns en hel del ondska. Mycket humor också, så man får sig en totalupplevelse när man ser musikalen Matilda.
UB UB UB UB UB UB
3 reaktioner på ”Mästerliga musikalen Matilda”